2007-04-10
Hej,
Jag och Tullia hade avslutningsmöte om mina rekningsturer på MTB för Prima Travels och Äventyrsresors vandringsresor i Chianti/Toskana nu i vår- och höst. Det kanske blir något mer arbete för dem, men om Go!Tours går som det ska framöver så lär vi nog bli för mycket konkurrenter till S-Cape för att det ska fungera, men vänskapsrelationen finns ju ändå kvar. En av hennes medhjälpare (Ulrika) ska vara barnledig, så hennes jobb är ute på annons nu, ett-års vikariat. Intresse för resor, administration och kunskaper i engelska, franska, italienska och gärna lite tyska vore på sin plats om ni vill söka dettta jobb (jobbet ska tillsättas någon gång maj, så skynda er!).
Var inne på Florence By Bike och kikade efter verktyg att köpa till reparationsväska vi ska ha med oss i följebilen, därtill en första-förbandsväska förstås, ifall någon skulle dratta på ändan när vi cyklar.
Jag SMS-ade några bra herr-ekiperingsadresser till Tomas L, han ville gärna passa på att ekipera sig när de nu äntligen var i Florens (och vem skulle inte vilja göra det?).
Jag stämde möte med Tomas och Eva vid glassbaren La Carraia kl halv sju, tänkte bara ta en glass med dem och sedan lämna dem för sig själva deras sista kväll i Florens. Men det blev istället middag på en Osteria vid kyrkan Santo Spirito istället, en mycket personlig och gedigen liten mathörna, med god mat och trevlig personal. Har ni provat Ribollita någon gång? Bröd- och grönsakssoppa med mycket buljon, mycket smakrikt och mättand. Och efterrätt blev det så klart också - "Torta della Nonna". Roligt att prata lite svenska också, det blir ju inte riktigt varje dag längre, men jag försöker hålla igång språket så gott det går, och den här bloggen är också ett sätt att hålla språket i trim. Bloggen är också grunden för min kommande bok. Efter middagen så skildes vi åt och de tog vägen över gamla Ponte Vecchio arm i arm som ett mycket förälskat par, (vilket de också är).
Ringde och bad min vingårdskompis Luciano om att boka tid med spekulanten på min bil, sorgligt men sant, Alfa 75:an ska säljas, men som väl är till en Alfa-entusiast, som har liknande bilar sedan tidigare.
/Leif
Jag och Tullia hade avslutningsmöte om mina rekningsturer på MTB för Prima Travels och Äventyrsresors vandringsresor i Chianti/Toskana nu i vår- och höst. Det kanske blir något mer arbete för dem, men om Go!Tours går som det ska framöver så lär vi nog bli för mycket konkurrenter till S-Cape för att det ska fungera, men vänskapsrelationen finns ju ändå kvar. En av hennes medhjälpare (Ulrika) ska vara barnledig, så hennes jobb är ute på annons nu, ett-års vikariat. Intresse för resor, administration och kunskaper i engelska, franska, italienska och gärna lite tyska vore på sin plats om ni vill söka dettta jobb (jobbet ska tillsättas någon gång maj, så skynda er!).
Var inne på Florence By Bike och kikade efter verktyg att köpa till reparationsväska vi ska ha med oss i följebilen, därtill en första-förbandsväska förstås, ifall någon skulle dratta på ändan när vi cyklar.
Jag SMS-ade några bra herr-ekiperingsadresser till Tomas L, han ville gärna passa på att ekipera sig när de nu äntligen var i Florens (och vem skulle inte vilja göra det?).
Jag stämde möte med Tomas och Eva vid glassbaren La Carraia kl halv sju, tänkte bara ta en glass med dem och sedan lämna dem för sig själva deras sista kväll i Florens. Men det blev istället middag på en Osteria vid kyrkan Santo Spirito istället, en mycket personlig och gedigen liten mathörna, med god mat och trevlig personal. Har ni provat Ribollita någon gång? Bröd- och grönsakssoppa med mycket buljon, mycket smakrikt och mättand. Och efterrätt blev det så klart också - "Torta della Nonna". Roligt att prata lite svenska också, det blir ju inte riktigt varje dag längre, men jag försöker hålla igång språket så gott det går, och den här bloggen är också ett sätt att hålla språket i trim. Bloggen är också grunden för min kommande bok. Efter middagen så skildes vi åt och de tog vägen över gamla Ponte Vecchio arm i arm som ett mycket förälskat par, (vilket de också är).
Ringde och bad min vingårdskompis Luciano om att boka tid med spekulanten på min bil, sorgligt men sant, Alfa 75:an ska säljas, men som väl är till en Alfa-entusiast, som har liknande bilar sedan tidigare.
/Leif
Kommentarer
Trackback