2007-06-06
Hej,
Lite grus i ögonen den här morgonen när man vaknade upp på hotellet i Siena, man får skylla sig själv, men roligt var det! (Tur man inte har en sådan middag varje kväll).
Vi hade delat upp oss på två grupper idag också, det gav sig nästan av sig självt, då vi bodde på olika ställen, ville starta på olika tidpunkter, och hade ganska olika färdhastigheter. Cynthia och Tina for med Roberto i följebilen på en snabbtur på vägarna sydost om Siena. Birgitta, Thomas och jag passade på att bunkra upp med vatten och godis innan vi lämnade Siena för att cykla mot Montaperti, platsen för det berömda slaget där Siena för en gångs skull lyckades ge Florens på tafsen rejält.
Strax söder om Montaperti så finns ett litet trevligt bad med varma källor som heter Acquaborra (http://www.acquaborra.com/), det har också en liten mysig restaurang som drivs av en Sommelier och Enolog, så goda viner kan man lugnt räkna med, och lite kan man köpa med sig hem också. Thomas och Birgitta hoppade i det varma badet och njöt, gott att mjuka upp lederna med! Det hade börjat bli lite kyligt, och stora regnmoln var i antåg. Det har nästan börjat bli ett mönster detta, med cykling på förmiddagen fram tills lunch, sen mat och hällregn med dundrande åska och blixtar som jagar omkring.
På grund av busvädret så satte vi upp cyklarna på taket och tog oss på en sightseeing-tur söder om Siena, mot de varma källorna i Rapolano och vidare med vackra typiska Sienesiska kullarna runt Asciano, vilka är mycket storslagna och karaktäristiska för regionen. Jag ringde de snabbcyklande amerikanska damerna och önskade dem lycka till på fortsatta resan och kryssningsbåten som väntade i Venedig. Därefter så for vi övriga hem och sov middag.
Det blev en lugn och stillsam pizza med öl på ett närbeläget hak, med god atmosfär och gångavstånd hem till hotellet. Roberto och jag tog oss varsin pizza gjord på "gammalt vis" enligt menyn, glömde dock fråga vad som var det gamla i tillagningssättet, men jag kunde se att formen var mycket annorlunda, den såg ut som en blandning av vårrulle och inbakad Calzone. Lagom när vi hade ätit färdigt så kom Thomas och Birgitta in och var hungriga, så det var ju bara för Roberto och mig att ta oss varsin ny öl och göra dem sällskap under sin middag.
/Leif