vincykel

Hej,

Veckans tredje skjuts gick bara upp till där asfaltsvägen börjar, sett från Voltrona. Det var några av kunderna som tyckte kombinationen av grus och branta uppförsbackar var lite besvärlig att börja dagen med. Sen så fick vi en lång nerför till San Gimignano, även om det sista biten upp till staden gick uppför lite igen, men det kunde man ta, efter att suttit och susat nerför några km utan att ha tagit ett enda pedaltramp.

Efter SG så blev det veckans längsta nerför, ca 10 km med svag eller medelbrant nerför, km efter km. Man känner sig nästan som en vespa-åkare under sådana här betingelser. Vi hamnade hastigt och lustigt i den italienska författarens Bocaccios hemstad Certaldo. Jag handlade pic-nic åt oss och så tog vi sedan bergbanan upp till det gamla "höga" Certaldo, där Bocaccios födelsehus ligger, Bocaccio som skrev Decamerone, ett av de största litterära verken i Italien. Köpte några vykort för att skicka hem till familjen i Sverige.

När vi sedan skulle ner med linbanan så krånglade den, vi kom helt enkelt inte iväg. Några resenärer valde att ta vägen ner till fots, medans maskinisten gick hela vägen upp för att se vad som fallerade för oss. Det var riktigt varmt för oss när vi skulle hem igen till San Gimignano, runt 34 grader skulle jag tro. Med dundrande åska på sina håll. Med blixtar som for runt på sina håll så kändes det mindre intressant att hoppa i poolen när vi kom hem, man läser i tidningarna då och då om pool-badare som får sig en direktträff när de simmar omkring.

På kvällen så hade vi "fri middag", dvs kunderna väljer själva vilken restaurang de äter på. Vi hittade en underbar fiskerestaurang i San Gimignano, och drack givetvs Vernaccia därtill, gott var det!

/Leif