2008-07-15
En dag på kontoret, skönt att vila sina trötta ben...
Denna dag gjorde gott i plånboken, då vi ofta har tvåveckorslön på företaget, då får man ta att man sitter lite snett på stolen när pengapungen putar ut. Inte vart det bättre av att man dagen innan hade fått 50 Euro i dricks av de två paren från New Jersey (jobbar som investeringsanalytiker på Wall Street).
På lunchen så drog jag iväg på ett bankbesök, fascinerande att man måste ge sitt fingeravtryck innan man får kliva in i lokalen, men det hindrar säkerligen en och annan person med vissa ha-begär att äntra lokalen. Personalen på banken är mycket professionell, men tycker mig ändå märka en viss skillnad i beteendet deras när jag kommer för att hämta pengar eller för att lämna pengar, men det är helt säkert slumprelaterat.
På järnvägsstationen så vinkade jag av Giuseppe, Marta och Matteo som skulle iväg på "sommarlov", innan de till hösten börjar jobba som lärare på deras motsvarighet till gymnasieskolan här Florens. Det kändes lite som "sista sommaren med gänget", det var dags för dem att bli "stora" och gå ut i det hårda arbetslivet. Tycker man att yrkeslivet i den svenska skolan är hårt, då skulle ni prova hur det är att jobba som lärare i den italienska skolan. Att behöva skinn på näsan är bara förnamnet.
Jag har knappast några svenska inkomster längre, men likväl så måste jag deklarera, och fick dagen till ära komplettera deklarationen med ett nytt brev till den kungliga svenska skattemyndigheten. Att man sedan äger ett litet fritidstorp som inte gör någon förnär gör att jag anses vara en rik person... men betala skatt är sexigt som någon sa en gång i tiden, Sahliga äro de fåordiga.
Leif
Denna dag gjorde gott i plånboken, då vi ofta har tvåveckorslön på företaget, då får man ta att man sitter lite snett på stolen när pengapungen putar ut. Inte vart det bättre av att man dagen innan hade fått 50 Euro i dricks av de två paren från New Jersey (jobbar som investeringsanalytiker på Wall Street).
På lunchen så drog jag iväg på ett bankbesök, fascinerande att man måste ge sitt fingeravtryck innan man får kliva in i lokalen, men det hindrar säkerligen en och annan person med vissa ha-begär att äntra lokalen. Personalen på banken är mycket professionell, men tycker mig ändå märka en viss skillnad i beteendet deras när jag kommer för att hämta pengar eller för att lämna pengar, men det är helt säkert slumprelaterat.
På järnvägsstationen så vinkade jag av Giuseppe, Marta och Matteo som skulle iväg på "sommarlov", innan de till hösten börjar jobba som lärare på deras motsvarighet till gymnasieskolan här Florens. Det kändes lite som "sista sommaren med gänget", det var dags för dem att bli "stora" och gå ut i det hårda arbetslivet. Tycker man att yrkeslivet i den svenska skolan är hårt, då skulle ni prova hur det är att jobba som lärare i den italienska skolan. Att behöva skinn på näsan är bara förnamnet.
Jag har knappast några svenska inkomster längre, men likväl så måste jag deklarera, och fick dagen till ära komplettera deklarationen med ett nytt brev till den kungliga svenska skattemyndigheten. Att man sedan äger ett litet fritidstorp som inte gör någon förnär gör att jag anses vara en rik person... men betala skatt är sexigt som någon sa en gång i tiden, Sahliga äro de fåordiga.
Leif
Kommentarer
Trackback