2008-05-02
Hej,
Det var dags för näst sista vandringsdagen i Cinque Terre, och den var tänkt att den skulle gå från Framura till Levanto. Tåget vi skulle åka med från Monterosso var försenat, så när det kom in ett tåg så frågade jag ombordvarande poliser om detta stannade i Framura dit vi skulle - jajamensan svarade de käcka polismännen, det här tåget stannar i Framura, sa de och gick av tåget när vi klev på. Tåget for givetvis värdshus förbi i Framura, och det stannade först i orten norr om Levanto, där vi raskt hoppade av tåget och såg ett tåg som var på väg söderut, i riktning mot Framura. Konduktören som jag frågade tillhörde det tåget vi lämnade, och han visste förstås inte om tåget på andra sidan perongen stannade i Framura - ni får kliva på tåget och fråga konduktören som jobbar på det tåget...... när vi klev på tåget så var det så knökat med folk så vi hann aldrig få tag i en konduktör innan det avgick från stationen. Behöver jag nämna att även detta tåg drog värdshus förbi i Framura :-) Tåget stannade dock i Bonossola, orten som låg halvvägs på vår tänkta vandring mellan Framura och Levanto. Väl på perrongen där så stod man som åsnan mellan två hötappar, skulle vi gå norrout i samma riktning som det var tänkt, eller skulle vi gå söderut där det fanns större chans med stigar som kunde ge oss en hel dags vandring?
Vi tog stigen norrut som det var tänkt, några i gruppen var sugna på att ta båten tillbaka längs med kusten, för att så här sista dagen i Cinque Terre få sig en helhetssyn på kustområdet Cinque Terre. Jag tycket det lät som en bra avslutning på veckan, och vi hade också sett på kartan att det gick att gå några vandringar efter Framura lite längre inåt landet, men ändå ha havet under ganska så mycket ögonkontakt. Stigarna var också något mer vandringsvänligare, och varierade inte så mycket i höjd heller. När man går längs med kusten på den klassiska Cinque Terre-leden så tappar man och tvingas vinna tillbaka väldigt mycket höjd (närmare 970m under de dryga 13 km som vandringen varar).
Så för att summera dagens vandring så blev det Bonossola-Framura-Båt tillbaka till Monterosso/vandra tillbaka till Bonossola och Levanto för att sedan ta tåget hem till Monteross. Det blev nästan 15 km vandring för oss två som gjorde hela den vandringen, man hade onekligen lite gummiben när man kom fram. Att vandra 5 dagar i sträck kräver sin man, eller kvinna med för den delen.
Leif
Det var dags för näst sista vandringsdagen i Cinque Terre, och den var tänkt att den skulle gå från Framura till Levanto. Tåget vi skulle åka med från Monterosso var försenat, så när det kom in ett tåg så frågade jag ombordvarande poliser om detta stannade i Framura dit vi skulle - jajamensan svarade de käcka polismännen, det här tåget stannar i Framura, sa de och gick av tåget när vi klev på. Tåget for givetvis värdshus förbi i Framura, och det stannade först i orten norr om Levanto, där vi raskt hoppade av tåget och såg ett tåg som var på väg söderut, i riktning mot Framura. Konduktören som jag frågade tillhörde det tåget vi lämnade, och han visste förstås inte om tåget på andra sidan perongen stannade i Framura - ni får kliva på tåget och fråga konduktören som jobbar på det tåget...... när vi klev på tåget så var det så knökat med folk så vi hann aldrig få tag i en konduktör innan det avgick från stationen. Behöver jag nämna att även detta tåg drog värdshus förbi i Framura :-) Tåget stannade dock i Bonossola, orten som låg halvvägs på vår tänkta vandring mellan Framura och Levanto. Väl på perrongen där så stod man som åsnan mellan två hötappar, skulle vi gå norrout i samma riktning som det var tänkt, eller skulle vi gå söderut där det fanns större chans med stigar som kunde ge oss en hel dags vandring?
Vi tog stigen norrut som det var tänkt, några i gruppen var sugna på att ta båten tillbaka längs med kusten, för att så här sista dagen i Cinque Terre få sig en helhetssyn på kustområdet Cinque Terre. Jag tycket det lät som en bra avslutning på veckan, och vi hade också sett på kartan att det gick att gå några vandringar efter Framura lite längre inåt landet, men ändå ha havet under ganska så mycket ögonkontakt. Stigarna var också något mer vandringsvänligare, och varierade inte så mycket i höjd heller. När man går längs med kusten på den klassiska Cinque Terre-leden så tappar man och tvingas vinna tillbaka väldigt mycket höjd (närmare 970m under de dryga 13 km som vandringen varar).
Så för att summera dagens vandring så blev det Bonossola-Framura-Båt tillbaka till Monterosso/vandra tillbaka till Bonossola och Levanto för att sedan ta tåget hem till Monteross. Det blev nästan 15 km vandring för oss två som gjorde hela den vandringen, man hade onekligen lite gummiben när man kom fram. Att vandra 5 dagar i sträck kräver sin man, eller kvinna med för den delen.
Leif
Kommentarer
Trackback