2008-09-01
Dominick var tillbaka på kontoret i dag efter över en månads pappa-ledighet (den lär i och för sig fortsätta i ganska bra stil då han lär komma in en dag i veckan ungefär). Dominick är en hejare på att byta blöjor nu, och känner sig självfallet som en mycket stolt fader. Emma som det lilla underverket heter växer så det knakar.
Colette, vår sekreterare, hade dagen till ära klätt sig i violetta kläder, för att fira Fiorentinas 1-1 mot Juventus, vilket nästan får betraktas som en seger. Hon gör sig väldigt bra i den färgen för den delen.
Orlando kom in på kontoret in sväng för att få sin månadslön och språkas lite om framtiden, vi bestämde också att vi skulle ut och cykla i hans hemtrakter (San Miniato) på torsdagen, så då är det bara att ta sin racer och sätta sig på tåget till Empoli (fungerar jättebra att ta med sig cykeln på lokaltågen i Italien, relativt gott om plats är det för dem också).
På vägen till kvällsmiddagen så passerade jag på att boka fredagens välkomstmiddag för det amerikanska paret jag ska vara guide för den kommande veckan. Det finns inget som förenar människor så mycket som att dela en måltid tillsammans, och ska man cykla nästan en vecka tillsammans så är en middag kvällen före något mycket gott att rekommendera, på alla sätt!
Texasparet som förbereder sig för en triatlettävling bjöd på en mycket trevlig middag upp i deras hyrda våning i närheten av Ponte Vecchio, med takterass och många sköna stolar att sjunka ner i. Alla som hade guidat eller på något sätt stöttat paret under veckans träning var där och njöt av hjärtats lust. Per (mycket förtjust i mat) var den som hade tänkt ut maten och fixat menyn, så bordet dignade av alla möjliga läckerheter, allt från biff, lax, spenat, ostgratinerade auberginer och ugnsstekt potatis m m. Och en och annan Brunello slank ner också :-) För att inte tala om den där Vin Santo'n på slutet. En rolig fest som håll på till midnatt då det var dags att åka hem.
Leif
Colette, vår sekreterare, hade dagen till ära klätt sig i violetta kläder, för att fira Fiorentinas 1-1 mot Juventus, vilket nästan får betraktas som en seger. Hon gör sig väldigt bra i den färgen för den delen.
Orlando kom in på kontoret in sväng för att få sin månadslön och språkas lite om framtiden, vi bestämde också att vi skulle ut och cykla i hans hemtrakter (San Miniato) på torsdagen, så då är det bara att ta sin racer och sätta sig på tåget till Empoli (fungerar jättebra att ta med sig cykeln på lokaltågen i Italien, relativt gott om plats är det för dem också).
På vägen till kvällsmiddagen så passerade jag på att boka fredagens välkomstmiddag för det amerikanska paret jag ska vara guide för den kommande veckan. Det finns inget som förenar människor så mycket som att dela en måltid tillsammans, och ska man cykla nästan en vecka tillsammans så är en middag kvällen före något mycket gott att rekommendera, på alla sätt!
Texasparet som förbereder sig för en triatlettävling bjöd på en mycket trevlig middag upp i deras hyrda våning i närheten av Ponte Vecchio, med takterass och många sköna stolar att sjunka ner i. Alla som hade guidat eller på något sätt stöttat paret under veckans träning var där och njöt av hjärtats lust. Per (mycket förtjust i mat) var den som hade tänkt ut maten och fixat menyn, så bordet dignade av alla möjliga läckerheter, allt från biff, lax, spenat, ostgratinerade auberginer och ugnsstekt potatis m m. Och en och annan Brunello slank ner också :-) För att inte tala om den där Vin Santo'n på slutet. En rolig fest som håll på till midnatt då det var dags att åka hem.
Leif
Kommentarer
Trackback